Jag vill nu säga något som för många människor helt enkelt inte får sägas. Cancer är botbar. Jag vill också genast tillägga att det är så. Det är så att cancer inte är botbar hos alla människor.
Den är inte botbar om den inte ska vara det. Det kan inte vara så att cancer botas om människan inte är mänsklig. Människor som saknar all mänsklighet kan inte botas från cancer. De kan inte botas eftersom de inte längre finns. De är redan borta. Deras liv har ingen mening längre. Deras liv kan inte ha någon mening längre eftersom de gör allt som människor inte får göra. De berövar människor deras liv.
Jag inser att det som står skrivet här är svårt att ta till sig. Varför?
För att alla människor är människor. Man kan ju inte säga: ”Han är inte en människa.”
Det kan man. Man måste till och med göra det. Varför?
För att man annars inte längre kan tro att Gud finns. Gud ska ju vara kärlek. Hur kan Gud då tillåta att allt det som nu händer människor på jorden händer? Inte bara det. Det händer också fruktansvärda saker med jorden. Så fruktansvärda att jorden också måste känna sig hotad i sitt liv. Känna sig hotad av människor. Jorden, som gör allt för människorna.
Ska allt detta vara möjligt med Guds samtycke? Det kan inte vara så. Jag vill inte acceptera det.
Kärlek är. Gud är kärlek. Älskar, hedrar och respekterar allt som finns. Med Guds samtycke ska det då vara möjligt att göra det som människor gör idag – låta göra?
Det kan inte vara så.
Det kan bara vara så för att vi människor vill det. Vi människor vill alltså allt det som händer på jorden idag. Människor förstörs. Jorden förstörs. Man slutar inte.
Människa – är du verkligen så? Nej – människa – du är inte så. Du är en kärleksfull varelse. Kärleksfulla varelser kan inte göra det som görs. Man får det att hända.
Det måste alltså hända något med dig – människa – som får dig att göra allt det du gör eller få det att ske.
Du är inte längre en människa. Du är ett väsen som saknar all mänsklighet. Fångad i tankar som får dig att tänka fruktansvärda tankar och också göra och få saker att ske.
Du – människa – är förlorad i dessa tankar som inte längre låter dig vara människa. Du är annorlunda. Inte längre en människa, utan ett väsen som styrs av något som du inte längre kan kontrollera och förhindra. Du är inte längre en människa, för du är i händerna på något som inte släpper taget om dig. Som vill förstöra dig. Du kan inte göra något annat.
Du är inte längre en människa, utan produkten av dina tankar, som inte släpper taget om dig och inte låter dig vara den du är. En människa som älskar.
Gud kan inte vara med dig. Du vill inte det. Du är inte med Gud. Hur skulle du kunna det, du kan inte älska. Gud är kärlek. Vill älska. Han kan inte nå dig längre. Du är borta. Borta i dina tankar, som för dig längre och längre bort.
Gud måste lämna dig. Du vill inte ha något med Gud att göra. Du måste göra vad du tänker. Dina tankar säger dig vad du ska göra. Det betyder: ”De har tagit över dig. Du är inte där. Du ser inte allt du gör.”
Du ser inte att du inte längre är en människa. Du ser inte vilket lidande du orsakar. Du ser inte att det inte längre finns något hjärta i dig som är med dig. Du ser inte hur ditt hjärta lider, för att du inte lyssnar på något längre. Du ser inte att det finns människor omkring dig som inte kan vara, för att du inte låter dem vara. Du ser inte att allt du har inte gör något. Du ser inte att alla dina pengar och ägodelar inte hjälper någon utom din vanföreställning. Du ser inte att denna vanföreställning inte längre låter dig vara den du är. Du ser inte att du inte längre är. Du är inte längre en människa, utan ett väsen som inte längre har något med en människa att göra. Du kan inte längre vara den du är, för du har förlorat allt. Du har förlorat allt som gjorde dig till en människa.
Nu har jag sagt nog. Gud kan inte längre se vad som är. Gud kan inte låta vara vad som är. Allt måste bort. Nej, allt måste bort som inte längre gör det möjligt att vara människa.
Du – människa – som inte längre är vad du var, kan inte längre.
Nej, du gör fortfarande. Du lämnar inte människor och jorden i fred. De betyder ingenting för dig. Du vill bara ha dem när de är användbara. Många är inte användbara för dig. Du låter dem inte vara. Du gör allt för att de inte ska få vara. Man kan se det. Varje dag ser man det i media, som du använder för att ständigt sätta människor under press. För att också skrämma dem. Du låter helt enkelt inte människor vara.
Du är inte. Du är inte längre en människa. Det du vill, vill inte Gud. Du är inte med Gud. Du vill inte ha Gud. Därför kan du aldrig bli helad från det du har.
Människor är annorlunda. De kan inte göra allt de tänker. Ibland är de på fel väg. Att de är på fel väg kan också ta längre tid. Då är de också de som har olika problem. De visar sig i kroppen när de inte tar itu med sina problem. När de bara fortsätter. Inte tittar på det som finns där, som inte är bra för dem.
Man kan föreställa sig det så här: ”Någon gör något som inte är bra för honom. Då mår han inte bra. Han kan också ha smärtor. Då tar han bara en tablett och om den hjälper fortsätter han bara. Jag har inte tid. Måste. Det kommer att bli bra. Men det är inte bra. Det finns något som inte är bra. Men man vill inte se det. Skuggan följer med. Skuggan är det problem man har, men som man inte tar itu med. Man är envis på sin väg. Vill inte se vad som är. Själen vill inte det. Den visar något. Vad? Det kan vara mycket, beroende på vilket problem man har. Själen blir orolig när man inte gör något för att förändra något. Den kan då också göra något som gör att människor inte längre kan vara lugna. Det kan också vara cancer.
Cancer är något som kan få människor att göra något. De blir då oroliga. Det handlar om mitt liv. Allt som var tidigare har inte uppnått det som nu cancer uppnår: ”Den ser till att man gör något.”
Det handlar om mitt liv. Nu måste jag göra något. Vad? Det låter jag dem säga. Det finns specialister. De kan det här. De säger inte bara, utan gör också vad som är nödvändigt. Man måste snabbt bli av med cancern, annars är det möjligt att den sprider sig. Om den sprider sig kan den snart finnas överallt. Då är livet verkligen i fara.
Är cancer alltså det som får människor att vakna upp? Nej, det behöver inte vara så. De flesta människor anser att när vi har gjort allt som vi har blivit tillsagda att göra för att bli av med cancern, så förändras ingenting. De går vidare. Man har upplevt något som man inte vill uppleva igen, men man fortsätter att blunda för det som ledde till cancern. Jag vet inte heller vad det är.
Hur skulle jag kunna veta det? Jag vet ingenting om min själ och inte heller hur man ska se på problem. Det finns säkert människor som pratar om det och som man kan fråga, men jag vet inte. De pratar om saker som är svåra att greppa. Då håller vi oss hellre till det beprövade. Man gör det man tror är bra när det är dags. När cancern är där.
Det är klart. Vad ska man annars göra? Det är bråttom. Man har inte tid för många samtal. Och absolut inte tid för funderingar om vad som leder till att cancer uppstår. Man är ju också rädd. Vill bort från rädslan. Så man måste göra något. Göra det så snabbt som möjligt, så att det som finns där inte kan utvecklas vidare.
Cancern försvinner. Kanske. Problemet – skuggan kvarstår. Man lever. Bra.
Vad gör själen? Den är fortfarande orolig. Varför? För att ingenting händer som får själen att bli lugn igen. Själen finns till för att se till att människan gör något för sig själv. Idag är det mer än någonsin inte fallet. Man gör allt för alla andra, bara inte för sig själv.
Nej, nej, nej, det stämmer inte! Det finns oändligt många egomaner bland oss. De gör ständigt bara för sig själva. Klart att det är så. Men det är inte dem jag talar om här. De har också ett problem. De ser inte vad som gör dem till egomaner. Deras EGO ser till det. Deras EGO är mycket starkt, eftersom det får all den uppmärksamhet det vill ha. Man gör allt för sitt EGO. Man är upptagen med alla de tankar som EGOET ständigt producerar. Man ska göra mer och mer. Ingenting är nog. Du måste bevisa dig själv. Annars tror de att du inte är stark. Det står mycket på spel. Om du inte gör det nu, är du borta. Gör det nu. Du måste hävda dig. Gör du det inte, är du kanske borta. Så ta allt du har och hävda dig. Du har ingen tid att förlora, annars finns det någon som inte låter dig vara den du vill vara. Någon som är viktig. Egomaner har alltså också problem. De har bara svårare att göra det du måste göra. Deras EGO har ofta fullständig kontroll över dem. Då tänker de: ”Om du gör det du måste göra, kan ingenting hända dig. Se därför till att ingen kan säga åt dig vad du ska göra. Då är du på rätt väg.”
Acceptera – människa – att det också finns många människor som redan vill se vad som är. Men de kan inte. De vet inte hur man gör. Det finns också många som säger att de vet hur man gör, men som inte vet. Då är de snart borta. De tror inte längre på vad man säger till dem.
Jag vill bara säga: ”Var vaksam. Tro inte på allt man säger till dig. Se till att du själv vet.”
Jag är inte utbildad inom detta område. Jag är visserligen intresserad, men jag har inte tid att verkligen sätta mig in i allt som behövs för att jag ska förstå vad som är och vad som ska göras.
Det är klart. Men det är inte det som är poängen. Du kan göra allt som behövs om du vill.
Men du vill inte. Du har tid, men du vill inte. Du har så mycket att göra. Man måste ju göra saker för att kunna leva. Man gör förstås också mycket som inte är nödvändigt, men man gör det ändå. Kanske inte bra, men så är det.
Precis, så är det. Vanor finns där. De är en makt. De gör mycket för att du inte ska göra något. Egot vet hur det ska hålla dig på rätt spår.
Det är också så att du inte ser vad som är, om du inte ser din kropp. Du tror att den bara finns där så att du kan vara. Nej, den finns inte där och gör. Den vill också bli uppskattad. Den vill också bli sedd.
Det är ju nonsens. Jag ser min kropp. Jag tittar ofta, för ofta, i spegeln. Jag gör också något för den. Håller den i form. Är alltså snäll mot den. Allt detta gör jag för min kropp.
Du gör något för din kropp. Bra, det kan vara så. Varför gör du det? Den ska vara vacker och i form. Men det är inte det jag talar om. Jag talar om uppskattning. Om tacksamhet. Om djup omtanke. Om kärlek.
Kärlek vill det. Kärlek vill det för allt. För dig. För jorden. För kroppen. För alla levande varelser. För blommorna. För buskarna. För träden. För gräset i trädgårdarna. För allt.
Kan du säga att du gör det som gör din kropp lycklig? Tänk bara på vad du vill. Du vill också bli uppmärksammad. Bli tacksam. Du vill att människor lyssnar på dig och är nära dig. Närhet visar nämligen att de är vända mot dig. De vill vara nära dig så att du känner: ”Jag är här för dig. Jag bryr mig om hur du mår. Du är viktig för mig.”
Jag vet att allt detta inte är lätt, men: ”Det är underbart när du gör allt det för din kropp som du vill att andra ska göra för dig.”
Det finns ju också din själ. Din ande.
Din själ vill också ha uppmärksamhet. Den kan hjälpa dig mycket, men du bryr dig inte om den. Om ditt tänkande. Du bryr dig inte om ditt tänkande och låter andra människor påverka ditt tänkande. Du låter dem manipulera dig. Du låter din själ bli helt förorenad av all skit som du tar in via media. Negativa tankar får näring. Din hjärna skadas. Det är du som tillåter allt detta. Du bryr dig inte om din andes välbefinnande. Du fortsätter bara. Du fyller dig med mer och mer skräp. Du kan inte koncentrera dig längre. Du upplever inte längre något vackert. Du släpper taget. Det betyder: ”Jag tillåter att min ande förändras. Förändras av all smuts som du får konsumera dag efter dag.”
Det är du som inte anser att din själ är viktig. Som ser till att den inte blir förorenad. Det är du som gör det. Var medveten om att ”det finns människor som inte vill dig väl, men det är du som tillåter dem att göra vad de vill med din själ.”
Men din själ är mycket viktig. Den kan hjälpa dig att vara. Att vara den du är. En kärleksfull person. Ditt tänkande blir då som det ska vara när du vårdar din själ. Du är då också uppmärksam på vad du tänker. Du observerar vad du tänker. Du är medveten om att ditt tänkande är mäktigt. Det kan också leda dig in på en väg som du inte vill gå. Du vet då att negativa tankar inte leder till något. Du vet också att dina tankar kan skilja dig från andra människor. Du vet också att du inte är den du är när du låter dig svepas med av dina känslor. När starka känslor gör dig aggressiv. När ilska och vrede växer inom dig. När även hat finns där.
Du är herre över allt. Även över dina tankar. Men det kräver vilja. Jag vill inte att det ska hända mig vad tankar kan göra om man bara låter dem vara. Man tänker inte. Man står för: ”Ditt EGO låter dig tänka.” Du vill inte ha någon ”man” längre som ständigt distraherar dig med prat och inte låter dig vara. Du vill tänka när du vill. Det är ett helt annat liv. Ett liv utan prat och distraktioner. Det kan vara lugnt.
Lugn som du behöver för att höra ditt hjärtas röst. Det är förbundet. Förbundet med allt. Det kan ALLT. Det är förbundet med allt, kan ALLT och vill hjälpa dig. Hjälpa till att vara.
Jag vet att det är så. Jag kan göra det. Ansluta mig till mitt hjärta. Vara på väg med mitt hjärta. Då är jag helt enkelt lugn. Det finns något som har kraft. Vill. Vill hjälpa mig att vara lugn. Att vara tyst. Att uppleva kraften i tystnaden. En tystnad som är otroligt kraftfull. Med denna kraft kan man göra allt. Jag vill göra allt. Allt som är min uppgift. Jag antar den. Mitt hjärta gläder sig. Jag följer mitt hjärta och gör det som är min uppgift.
Jag är. Jag har allt jag behöver för att göra det som är min uppgift. Jag vill göra det. Det är vad jag vill. Gud vill också att jag fullgör min uppgift.
Min själ vill också det. Den finns till för att göra mig uppmärksam när jag inte är på rätt väg. Jag gör inte min uppgift. Jag vill göra den. Själen vet det. Jag har kommit med alla mina talanger och förmågor till den plats där jag är, till de människor jag är med, för att kunna fullfölja min uppgift. Allt är bra.
Ingen ska tro att jag säger allt detta för att få någon att komma till mig. Jag vill bara säga: ”Du kan klara allt om du vill. Om du gör det på allvar. Om du tar hand om dig själv. Om du lär dig att se. Om du uppskattar vem du är och hur du är. Om du bara är där och gör det du kom hit för att göra.”
Är det nu klart varför cancer är botbar? Inte än?
Då ska jag säga dig något mer.
Det finns människor som måste uppleva allt det de upplever. Det är svårt att förstå, men det blir tydligt när du vet följande:
”Du är. Du kan. Du har. Du har också gjort erfarenheter. Du är autentisk trots alla erfarenheter du har gjort i ditt liv. Du kan alltså veta mycket. Denna kunskap finns där. Den kan hjälpa dig att göra det som är nödvändigt nu.”
Mycket är nödvändigt. Du går nu din väg. Gud vill det. Du vill det. Du är där och vill vara där. Du har förberett dig väl för det som ska ske. Du och många människor gör det. De gör det som nu är nödvändigt för att det som ska ske kan ske.
Mänskligheten ska kunna vara igen. Överallt på jorden. Jorden ska kunna vara igen. Älskad, hedrad och respekterad för allt. Precis som människor också.
Jag är med alla som vill det. Att människor återigen kan vara vad de är. Kärleksfulla.
Kärleksfulla som hjälper till så att allt är bra. Kan vara bra.
Människor är bra. Människor kan mycket. Allt ska vara. Lyckliga människor som, var de än är, gör vad de vill.
Är vad de är. Och för alltid ser till att det som är nu aldrig mer kan vara.
Ingenting som har med mänsklighet att göra.
När mänskligheten försvinner kan mänskligheten inte existera. Gud kan inte vara med oss.
Därför säger jag: ”När människor kommer som inte längre har något som håller dem kvar, som har förlorat all mänsklighet, vill Gud inte göra något. Nej, Gud vill alltid göra något, men kan inte göra något, för den människa som saknar all mänsklighet finns inte längre. Han är inte längre en människa. Han är borta. Borta från Gud. Från allt som är. Han är förlorad i sina tankar. Förlorad för alltid. Det finns ingen återvändo.
Allt är inte som det var. Man är där man alltid har varit. Där det INTE finns det som människor behöver. Där allt INTE finns, eftersom det inte gör något för människor.
NU ÄR DET DAGS. ALLT SOM HINDRA MÄNNISKOHET FÖRSVINNER. ALLT SOM ÄR OMÄNSKLIGT FÖRSVINNER.
MÄNNISKOR ÄR. DE ÄR KÄRLEKSFULLA. KÄRLEKSFULLA MÄNNISKOR AGERAR. DE GÅR OCH GÖR VAD SOM ÄR NÖDVÄNDIGT FÖR ATT ALLT SKA FÖRÄNDRAS.
JAG ÄR MED. JAG VILL. GUD VILL. GUD HAR SETT. SETT ALLT. DET SOM GUD HAR SETT SKA ALDRIG MER FINNAS.
FÖR DET VILL JAG GÅ. GÅ MED MÅNGA MÄNNISKOR. VI STÅR TILLSAMMANS. GÖR VAD SOM ÄR NÖDVÄNDIGT. ÄR VAD VI ÄR.
KÄRLEKSFULLA MÄNNISKOR SOM KOMMIT FÖR ATT FÖRÄNDRA VAD SOM ÄR NÖDVÄNDIGT.
FÖRÄNDRA ALLT VAD SOM ÄR NÖDVÄNDIGT FÖR ATT MÄNNISKAN SKA KUNNA VARA MÄNNISKA IGEN.